D = Dyslexi

J = Johanna

 

D: Hej!

Mitt namn är Dyslexi och jag började lära känna Johanna när hon gick i årskurs 8. Fast igentligen har jag varit hos henne mycket tidigare en så bara det att ingen har upptäckt mig tidigare.

J: Ja, hade vi lärt känna varandra tidigare så hade vi nog inte bråkat så mycket som vi gjorde när jag gick i skolan. En idag bråkar vi en hel del.

D: Ibland är jag taskig men det är sån jag är – Moahaha! Läser du långsamt och har svårt att stava, då vet du ju lite av vem jag är iallafal. Kom igen nu Johanna, läs hökt för alla nu vågar du inte? Läs texträmsan på nyheterna och filmen nu eller kan du inte det? Går det för långsamt? Är orden inte atomatiska för dig? Sorry men jag kan inte hjälpa att jag är den jag är.

D: Det blir svårt för dig att vinna mot mig ska jag säga dig. Med tanke på att vi inte lärde känna varandra när du började skolan så har jag tränat och gymmat under tiden och blivit väldigt stark.

D: Johanna såhär är det. Ju mer du undviker mig och inte övar på mina starka sidor som är dina svaga sidor dessto starkare blir jag. Jag kan inte hjälpa att du känner dig misslyckad för det gör även jag. Igenligen vill jag inte vara till besvär och ställa till för någon men nu föddes jag såhär så jag har inte allt för många val att välja på. Vissa personer lärde känna mig tidigt och med dom har jag bra kontakt och vi är hyfsat bra kompisar. Medan andra, som dig har jag lärt känna mycket senare och där med har det blivit mer motstånd mellan oss. Men det finns ingen som säger att vi inte kan lära känna varandra bättre, vi får ge det och låta det ta tid. Man lär inte känna varandra över en natt.

J: Du ska veta att jag tycker det är så jobbigt att läsa, läsa hökt och stava. Allt på grund av dig.

D: Men Johanna, du ska veta en sak som du aldrig får glömma. Trots att jag ställer till det för dig så har jag ibland en varm sida. Du är inte jag. Du är fortfarande Johanna och kan många andra saker. Jag är bara en liten liten del av vem du är. Det du gör och det du är bra på det är inte jag. Men visst, jag kan ha påvärkat dina tankar negativt vilket kan va svår för dig att endra efter så många misslyckanden du upplevt med läsning och skrivning. Men glöm återigen inte att det är inte du utan det är jag. Det har inget med dig att göra som person. Det måste du ta med dig.

D: Nu har jag ju också blivit nämnd i din bok som du skrivit. Så trots att jag har stört dig och fått dig att känna att du misslyckats så har du genom boken visat att du också är stark och faktstikt starkare en mig. Att jag blir nämnd i din bok på negaiva sätt gör du med all rätt. Plus att det är ju endå lite status för mig att bli nämnd i din bok för det gör ju att du gör lite ”reklam” för mig och att folk får veta vem jag är. Det är inte alla som vill nämna mitt namn så jag är bara glad att du ville det trots våran jobbiga relation. Det gör också att andra får veta att jag är olika och gör olika saker i människor som jag lärt känna på ett eller annat sätt beroende på när jag lärde känna dom.

D: Så Johanna, va stark, stärk på dig och håll huvet hökt. Titta vad du lyckats göra trots allt slit med mig.

J: Det är sant det du säger. Jag vill visa dig och mig själv att jag faktsikt kan trots att det varit tungt och jobbigt och att vi en idag sliter med varandra. Det går men man får kämpa och aldrig ge upp. Så tack endå att vi lärt känna varandra lite för utan dig och dina andra 2 kompisar Adhd och Autism så hade boken Johanna – Tre diagnoser i skolan aldrig kommit till som jag skrivit tillsammans med Kenth Hedevåg.

D: Det är ju presis det jag menar. Mer om din och min relation står det ju faktsikt om i boken så vill man veta mer så rekommenderar jag att läsa den.

 

Beställ boken ”Johanna – Tre diagnoser i skolan” – HÄR