För mig känns och är det inte alltid självklart att själv använda sociala singnaler så som ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester. Jag tycker det är svårt. Ögonkontakt tycker jag är väldigt jobbigt, även att se in i mina egna ögon via spegeln. Det spelar ingen roll om jag känner nån väl eller inte, så är det jobbigt. Det finns en del sociala sitvationer där jag tycker det är svårt. Det visar sig och syns oftast inte utåt, men innåt, där känns det oroligt och jobbigt.
För att göra det lite tydligare för er så kommer här lite exempel och förklaringar:
När jag på morgonen kommer till jobbet så hälsar man ju alltid på varandra, man säger hej eller godmorgon till kollegorna, det är ju så det funkar, en social singnal/koder. När dagen sen går och man går förbi kollegor i korridoren då snurrar tankarna runt som en karusell. Om jag redan har häslat på morgonen, ska jag då hälsa igen när man möts och går förbi varandra i korridoren?
Eller…
I personalrummet, när det sitter massa kollegor som har rast och man kommer in där. Ska man säga hej hökt till alla? gå runt och säga hej till var och en? Göra ett hej med huvet och nicka uppåt till den man möter med blicken? Dom här typer av frågor kan snurra runt mycket i huvet och även i en andra folksamlingar.
Eller…
Att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Det är svårt att tolka singnalerna som visar att någon tex. vill avsluta ett samtal, som inte alltid visas eller sägs tydligt, inte den tydligheten som jag skulle vilja ha iallafall. När jag pratar och väl har börjat prata så upplever jag mig själv att jag kan prata på ganska bra, att munnen går i ett. Då är det svårt att uppfatta om den andra har tid att lysna eller inte. Det som hade varit lättare här är att om man tex. ska fika med någon, är att bestämma en tid när man ska ses och när man ska avsluta för då är det lättare att samtala därefter och kanske inte samtala så detaljerat i varje samtalsämne och sen helt plötsligt gå och då inte hinna brätta klart för att man inte har uppfattat singnalen att det är dags att avrunda.
Eller…
När man möter nån på stan man känner, i olika folksamlingar osv, ska man då ta hand, ge en kram som ett hej, bara säga hej?
Så ja, sociala singnaler/koder är inte det lättaste och inte alltid självklara.
Lämna en kommentar